Te

Det går utmärkt att göra egna teer av tex fläder, björk, nypon (från
vildros eller nyponros) eller svarta vinbär. Man tar någorlunda unga
blad (även nypon, men bären är det viktiga), blommor (främst fläder
men även vinbär) och bär (främst vinbär och nypon, men även fläder)
och lägger i ett tunt lager, på nät eller tunt glest tyg, som är
uppspänt på ramar så att luften kommer åt runt om. De ska stå varmt
och välventilerat, och gärna lite mörkt. Vänd dagligen så att
torkningen blir jämn.

Bären är lite luriga att torka, det tar längre tid förståss och de ska
delas när de är nästan torra. Nypon delas redan från början och fröna
rensas bort. Hacka skalen när de torkat något.
Storbladiga sorter kan man "repa" från början så att man bara har
bladen kvar, mer småbladiga kan man repa precis när de har torkat.

Färdigtorkat är det när de är torra och frasiga, men inte mer. Väntar
man för länge pulvriseras de. Förvara i täta mörka burkar i
rumstemperatur.
Av fläder kan man såvitt jag sett även använda de mjuka ljusgröna
stjälkarna.

Det finns flera örter som passar att torka till te, tex mynta,
temynta, kamomill, citronverbena, hallon- och smultronblad mm.
Mängden te måste provas ut för varje sort. Börja med en rejäl tesked
per kopp första gången, och ändra sedan efter smak. Och givetvis kan
man blanda olika örter. Svarta vinbär fungerar bra ensamt, men fläder
och mynta kan med fördel blandas med vanligt neutralt te, tex ceylon
eller Breakfast.
Vissa kan användas färska, tex mynta och citronmeliss, samt även
svartvinbärsblad. Då tar man en rejäl mängd blad och häller över
kokande vatten. Kan drickas varmt eller kylt.

Det mesta av infon
kommer från "Allemans bok om kryddor och medicinalväxter" från Liber
Förlag, som jag fick i studentpresent av en skum släkting. En del
visste jag iallafall.

Från Anna Holmberger