Matbiten är en obereoende receptsajt med bidrag från helt vanliga hemmakockar/bagare. Efter lite problem är medlemsfunktionen avstängd, och jag jobbar lite då och då med funktionaliteten. Jag som lagar (hihi) sajten heter Elin Tjerngren, meddela mig gärna med tips och frågor.
Under tiden fungerar sökningen som vanligt, mycket nöje!
Bokhornsklöver
Finns att köpa på Indiska
(Lat: Trigonella foenum-graecum) (Eng: Fenugreek)
Beskrivning:
Planta där både blad och frön används i matlagning och traditionellt även inom medicinen mm. De små, avlånga orangebruna fröna tas omhand och torkas - kan vara något beska. Bladen används i indisk mat ungefär som spenat. Även de torkade bladen används.
Besläktad med baljväxterna. Rik på mineraler, vitaminer och proteiner.
Kallas bockhornsklöver pga de bockhorns-liknande frukterna där fröna ryms. Det latiska namnet foneum graceum betyder "grekiskt hö" eftersom den växte i de östra medlehavsländerna och de torkade bladen luktar hö, och har också använts som boskapsföda. Det namnet har levt vidare i t ex engelskans namn för örten: fenugreek.
Användning:
Fröna bör rostas (dock inte för mycket) för att den bittra smaken ska försvinna.
Vanlig i curryblandningar efter de rostats och malts (läs mer om curryblandningar under curryblad).
I Indisk matlagning används den även i inläggningar. I Sri Lanka använder man hela frön i rätter med fisk och skaldjur.
Används i nordafrikanska rätter och bröd.
På gamla egyptiska papyrus har man hittat bockhornsklöver som en nödvändig ingrediens i mumifieringsprocessen!
Även i mellanöstern en vanlig krydda. I Iran är det vanligt att man använder bladen, bland annat i grönsaksgrytan "ghorme sabzi".
Som medicinalväxt har den använts inom allt möjligt - mot magproblem, mensvärk, feber, infektioner, hosta mm. Används också i västerlandet för att öka bröstmjölksproduktionen hos ammande mödrar, numera finns malda frön i form av piller för just den användningen. Bladen innehåller järn vilket också är nyttigt för kvinnor - växten ingick i en blandning som ansågs bota alla möjliga kvinnosjukdomar på 1800-talet.
Har också ansetts och använts som afrodisiakum.
Denna krydda som har många ansikten används till och med för att imitera vaniljsmak och som huvudingrediens i ersättning för lönnsirap (maple syrup). Olja som utvinns ur fröna används i parfymindustrin.
Det går också att använda rostade frön som kaffesurrogat - eller brygga te på en tesked frön per kopp!
Eventuell ersättning:
I centraleuropeisk mat används också den nära besläktade blåväpplingen, bladen kan ersätta varandra. Blåväppling ska vara något mildare i smaken. Libsticka ligger också nära i smaken.
Övrigt:
Sojaallergiker får se upp med bockhornsklöver.
(Källa, bl a: Gernot Katzer's Spice Pages, http://www-ang.kfunigraz.ac.at/~katzer/engl/ och google ;-)
Elin Tjerngren
